Finns det nå´n att prata med här?
Jag sitter på mitt tjänsterum i sjukhuskyrkan. Plötsligt uppenbarar sig någon i dörröppningen. En person jag aldrig tidigare träffat frågar: "Finns det nå´n att prata med här?"
Det är inte en helt ovanlig situation för oss i sjukhuskyrkan. Det är ofta som jag tänkt; vad bra att jag inte alltid har så fulltecknat i almanackan, så att jag har tid för det oväntade och det oplanerade mötet och samtalet.
Vart ska man ta vägen med sin oro? Vart går man med sin ensamhet och längtan?
I samhället finns en utbredd ensamhet. Vi möter den ofta i sjukhuskyrkan. Den öppna dörren vi strävar mot att ha i sjukhuskyrkan får stå som ett signum för kyrkans kallelse och diakoni.
Det är inte en helt ovanlig situation för oss i sjukhuskyrkan. Det är ofta som jag tänkt; vad bra att jag inte alltid har så fulltecknat i almanackan, så att jag har tid för det oväntade och det oplanerade mötet och samtalet.
Vart ska man ta vägen med sin oro? Vart går man med sin ensamhet och längtan?
I samhället finns en utbredd ensamhet. Vi möter den ofta i sjukhuskyrkan. Den öppna dörren vi strävar mot att ha i sjukhuskyrkan får stå som ett signum för kyrkans kallelse och diakoni.
Kommentarer
Trackback
