I mötet med den andre rämnar fördomarna

"Förakta bäst ni vill mitt folk. För ingen här har valt det folk vi tillhör. Skulle vi då vara vårt folk? Är kristen främst kristen och jude mera jude än människa? Och tänk om jag i er hade funnit ännu en som nöjer sig med att vara människa!"
(Affärsmannen Nathan i samtal med soldaten Curt. Ur pjäsen Nathan den vise.)

Det var en stark upplevelse, med ett tidlöst innehåll, som jag såg föreställningen på Lilla scenen, Stockholms stadsteater. Gotthold Ephraim Lessing (1729-1781) är den ursprungliga författaren till detta drama som får alla fördomar att komma på skam. Så länge människan begränser blicken för sitt synfält och gömmer sig bakom dogmer och politiskt tunnelseende med teologiska förtecken, så finns hela tiden risken att människan blir avpersonifierad. Denna avpersonifiering är det som ligger till grund för rasismen och det totalitära tänkandet.

Att se den andre som en annan, lik mig själv blir en förutsättning att möta och se varandra först och främst som människor.

Jesus sa en gång till de som hade lätt för att demonisera andra än sig själva: "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen."

Pjäsens sensmoral kan sammanfattas i orden: "Den som betraktas som fiende kan visa sig vara en broder eller syster."
(Hämtat ur pjäsens programblad, s 11)

Kommentarer
Postat av: Olu-M

Har funderat en hel del på det här med Förakt. Det känns bra att vetenskapen kommit på att alla människor ursprungligen kommer från Afrika. Inlägget om teatern var underbar. Skulle verkligen vilja se eller läsa texten till pjäsen. Cornelius Wresviks son yttrade orden "jag föraktar ditt förakt...det tål att tänka på..." Det är den där insikten om sin egen oförmåga-synd eller vad det nu kan vara... OluM NoteradeNotiser/ Merobloggen

2008-10-28 @ 19:30:56
URL: http://metrobloggen-noterade notiser
Postat av: Olu-M

Noterade_Notiser

2008-10-28 @ 19:35:11
URL: http://www.metrobloggen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0